onsdag 3 januari 2018

Kapitel 15. Sista terminen i 3 klass.

Det blev vår igen, och vi i det fattiga huset på Skruckan hade återigen lyckats med att överleva ännu en kall vinter i det dragiga och kalla huset Men inte deppade vi inte, nej inte mycket för nu var det återigen vår och med den återvände våra olika projekt, var det inte det ena så var det något annat och var det inget annat på agendan satt eller gick vi vid något metspö och fiskade samtidigt som vi försökte freda oss mot myggen. Jo det fanns massor med mygg runt vår bäck för att den var omhuldad av en lövskog som mest bestod av al, asp och några enstaka björkar och granar, men inte då stoppade myggen oss grabbar från att tillbringa så mycket tid kring vår bäck och våra vattenäventyr! Och när jag inte satt där eller gjorde något annat vettigt var det skolan som stod för underhållningen nu när jag gick den sista terminen i tredje klass i Sanne småskola.

Men mitt minne om det fortsätter att spöka, kanske är det så att jag inte minns så speciellt mycket, eller så är det så enkelt att jag förträngt de åren, för att jag inte vill minnas, bäst att låta det vara obesvarat. Men trotts alla mina tankar och funderingar om skolan jag gick mina dagar, veckor och år där ändå, även om jag tyckte och tänkte, varför gå här, när den inte lär mig det jag vill lära mig!? Och när vi inte satt vid bäcken eller vid något annat vattendrag hjälpte vi alltid till, när våra grannar som var bönder kallade på förstärkning. Men trotts alla bra och mindre bra dagar skulle bli ett nytt sommarlov, och det sommarlovet skulle jag och min lillebror Yrjö åka tillsammans och tillbringa på Killingeröd hos Enar och Kerstin. Och nu när det var Enar som skötte gården behövde han och Kerstin all den hjälp de kunde få, eftersom Enar och Kerstin hade två egna små barn att ta hand om och det var Kerstin som fick ta det ansvaret! Men visst fick även Enar och Kerstin mycket hjälp av Verner och Ellis som bodde kvar på övervåning. Och där skulle jag och min lillebror tillbringa och hjälpa till med det vi kunde hjälpa till med. Men vi var mest där för att hjälpa till med höskörden, och att kratta upp gräset ur dikeskanterna när Enar slog det med lien, och självklart fick vi lite pengar för att vi var med och tog in allt höet, men det bästa med Killingeröd var maten och att de var så otroligt snälla mot oss! Och vi hade mycket och många sköna dagar även på det här sommarlovet, och vi fick lite pengar som tack för hjälpen.


Jo då vår mormor återvände till oss även det här året, för att hon skulle plocka svamp och bär och när det var dags för den säsongen var vår gamla mormor i skogen från det att solen gick upp tills den gick ner. Och när hon kom hem sent, undrade säkert inte bara jag om det hänt henne något, eller om hon gått vilse, men inte gick hon vilse för mormor kom alltid hem, utan att vi behövde leta efter henne i skogen, någon gång! Och jag lovar er att hon plockade stora mängder bär och svamp under alla de åren hon besökte oss på Skruckan, och som från ingenstans kom den där hösten farande i en himla fart, men den här hösten tyckte nog jag att den skulle bli lite mer spännande än åren tidigare, nu när jag skulle börja i fjärde klass 1962 i mellanstadiet i ett litet samhälle som hette Kåtebol, och den skolan låg också i Sanne. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar