onsdag 3 januari 2018

Kapitel 27. Integration och segregation.

Men före jag fortsätter att berätta vidare om mitt eget liv, vill jag återvända en liten stund till årtalen 1860 – 1880, då när den fattige pojken Henning bestämde sig för att lämna fattigdomen på landsbygden när han tog sitt pick och pack för att söka lyckan efter ett bättre liv i Sveriges huvudstad Stockholm 1860. Nu undrar säkert många av er varför jag återvänder till 1860 talet och Henning, jo av den enkla anledningen att då när jag avslutade mitt sista år i den Svenska skolan 1967 hade det gått exakt 10 år sedan jag själv kom till Sverige, tillsammans med min mamma och mina fyra syskon och det vi fick uppleva mellan åren 1957 – 1967 är i stort sett exakt samma saker som pojken Henning gjorde 1860, alltså 100 år senare! När vi flydde från någonting för att söka ett bättre liv i Sverige!

Men det finns en betydande skillnad och det är den skillnaden som bidragit till att jag skriver att, den Svenska integrationen och segregationen inte är mycket bättre i dag än den var 1957 – 1967 och när jag hör alla fina planer och lösningar på integrationen och segregationen i dag 2017 tänker jag ofta på hur den fungerade och var 1957 – 1967! Men det finns 2 saker som skrämmer mig och det första är, att Sverige har inte kommit så värst långt framåt när det handlar om integration och segregations problem för att integrera och hjälpa invandrare och nyanlända till att bli en del av Sverige och det Svenska samhälle! Och en annan sak som jag ofta funderar på när jag hör eller läser om integration och segregation är, vet någon som är Svensk vad integration och segregation egentligen är och vad det handlar om, att vara invandrare och bli integrerad i det Svenska samhället?! Förmodligen ja, men bara på pappret men inte i praktiken, men det verkliga livet som invandrare är inte så fint och glamoröst som det verkar vara och är på pappret!? Och det andra som skrämmer mig är, att den fattigdomen som pojken Henning fick uppleva mellan åren 1860 – 1880 fick jag och min familj uppleva exakt 100 år senare och varför skriver jag om detta?


Jo av två enkla anledningar och den första är, att jag känner mig inte Svensk fast jag blev Svensk medborgare på 70 talet och bott i Sverige i exakt 60 år i dag, men det jag har lärt mig under alla dessa år som finsk invandrare i Sverige är att! En finne är alltid en finne i Svenskens ögon, och är man inte född Svensk kan man aldrig bli Svensk i Sverige!? Och den andra är, att Sverige inte har kommit så lång framåt, när det handlar om att ”utrota” fattigdomen, nej inte när det faktiskt finns massor av riktigt fattiga människor i dagens Sverige 2017! Men det finns en betydande skillnaden mellan mitt och pojken Hennings liv i fattigdom i Sverige, och det är att, han flyttade ensam, och det gjorde inte jag, men han var Svensk och det var inte jag!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar