onsdag 3 januari 2018

Kapitel 47. Ångermanland.

Men en dag flyttar vi till Ångermanland och vi flyttar in i ett totalrenoverat hus och jag börjar jobba åt en mindre firma som svetsare och montör, lönen var väl som den är för alla andra som jobbar på orten, men en dag blir jag återigen erbjuden ett jobb på en annan ort, och där börjar jag när jag slutade på det lokala företaget, och jag pendlar till och från arbetsplatsen som låg i en annan stad, men senare hyr jag ett rum och sover borta under veckorna! Och jag blir återigen pappa 1989 och när jobbet är klart där bestämde jag mig för att sadla om helt, går en bantad vvs utbildning avlägger diverse certifikatprov för att jag ville bli godkänd som vvs tekniker och blir godkänd av Länsstyrelsen att utföra vvs jobb i samtliga kommuner i Sverige och jag fick godkända handlingar som intygade att jag fick utföra vvs jobb mot landets alla kommuner, men jag började samtidigt jobba och svetsa på ett lokalt företag och i den vevan startade jag en vvs rörelse, och i den perioden köper vi hus och åren rullar vidare fram till 1994 när jag och hon går åt var sitt håll och jag flyttar in i en lägenhet!

Men som som alltid, finns det ett men med även här, när åren efter separationen 1994 kom att bli, den svåraste men också den jobbigaste perioden av hela mitt liv, på grund av ständiga trakasserier och polisanmälningar från mitt dåvarande x! Och på en ren uppmaning från min dåvarande advokat, som rekommenderade mig att skriva utförliga dagboksanteckningar från dygnets alla 24 timmar! Köpte jag kollegieblock och började föra anteckningar, där det klart och tydligt gick att kontrollera, när jag steg upp på morgonen och hur mycket klockan var, och var jag befann mig och vem jag pratade i telefonen med, under dygnets alla 24 timmar och samma sak var det när jag var hemma, tvingades jag att skriva utförliga dagboksanteckningar där mina grannar kunde styrka att jag befann där! 

Och allt detta tvingades jag att leva med och göra i 3 års tid, enbart för att jag skulle kunna styrka allting som hände runt omkring mig och mina 24 timmar om dygnet, när mitt dåvarande x anklagade mig för någonting! Och dessa dagboksanteckningar visade min advokat upp i den sista tingsrättsförhandlingen som vi drev mot mitt x, och efter den tingsrättsförhandlingen upphörde alla trakasserier och polisanmälningar mot mig, när tingsrätten gick på min och min advokats linje och gav mig en total upprättelse mot mitt dåvarande x och socialförvaltningen i Kramfors kommun, och efter den förhandlingen förändrade socialförvaltningen själva deras inställning mot mig som privatperson och i stället för att motarbeta mig som de tidigare gjort, stöttade de mig i nästan allting och efter den vändningen förändras inte bara mitt eget liv drastiskt! 

Och allt detta pågick samtidigt som jag fortsätter jobba med min vvs rörelse, jobbar jag också åt ett lokal byggföretag där jag utförde och gjorde olika service jobb åt olika bostadsrättsföreningar som vvs tekniker men det sker inte utan problem, och jag blir heltidssjukskriven 1995 i olika omgångar på grund av smärtorna som beror på förslitningsskador i nacken, men jag fortsätter och provar jobba i olika omgångar men smärtorna blir bara värre och värre! Och jag tvingas gå till läkare som heltidssjukskriver mig i kortare perioder och olika omgångar, och på grund av smärtorna går jag framåtböjd och mina fingrar ser ut som fågel klor och barnen brukade säga, att dina händer är perfekta att bära hem påsarna med matvaror i, när händerna såg ut som krokar där man kan hänga upp saker på, samtidigt tvingas jag att delta i olika projekt som görs i samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen och det slutar med att jag efter nästan 5 år träffar en ortopedläkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Och efter att han undersökt mig i Uppsala blir jag opererad i nacken för mina förslitningsskador och jag blir smärtfri för första gången på 5 år, men efter den operationen blir jag återigen föremål för en utredning på rygginstitutet i Sundsvall, där de konstaterade att, min karriär på den öppna arbetsmarknaden var över och de rekommenderade Försäkringskassan att rehabilitera och hjälpa mig till en rimligt och drägligt liv och hälsa, men Försäkringskassan nonchalerade rygginstitutets rekommendationer och kontrade i sin tur med att ge mig sjukpension! 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar